Mitt bidrag till Attacks tidning Alt. Illustrationen är kopplad till Albins artikel som jag lagt upp här för någon månad sedan, om den elakartade ekonomin.
Illustrationsdags
mars 11, 2009 vid 5:28 e m (blommas färger)
Gränslöshet
januari 29, 2009 vid 2:10 e m (blommas färger)
som det är
schablontryck med tempera, hösten 2008
Blyertshimmel
januari 12, 2009 vid 2:09 e m (blommas färger)
Bästa fågelegenskaperna:
* Att kunna ruva på saker och varelser man tycker om.
* Att kunna flyta på kallt vatten utan att frysa eller anstränga sig.
* Att kunna se ut som om man är så himla fri fast man har en massa ungar att ta hand om och fast vintern är här.
* Att våga sjunga fast man inte alltid har en bra sångröst.
* Att kunna bajsa medan man går eller flyger omkring.
* Att kunna spara god mat i krävan och kräkas upp det till dem man tycker om.
Något annat
oktober 24, 2008 vid 1:30 e m (blommas färger, ordbrummanden)
akryl på duk
våren 2008
Om man vill bli gladare kan man:
1. Dansa i regn
2. Måla utan att titta
3. Stoppa in bomullstussar i öronen när någon är arg
4. Slå på trumma
5. Skratta (t ex åt sig själv eller åt någon konstig politiker)
6. Fotografera skuggor. Berätta sedan för bilderna varför du känner dig ledsen. Klistra upp bilderna över hela staden.
Klump
oktober 21, 2008 vid 1:15 e m (blommas färger, ordbrummanden)
Soligt på filt men inte nu
maj 20, 2008 vid 4:15 e m (blommas färger, ordbrummanden)
Ett ofta återkommande scenario – Alb med bok och Blomma med färgpennor. Det är snällsommar med filt ute i gräset och Castro (i grönt koppel) som springer omkring oss. Pennor och färger och inspiration runt oss överallt och inga måsten i hela världen. Men det är tyvärr några helger sedan det var på det viset. Nu är det istället regn och ingen Fjäril hemma och ingen Tindra, och så är det praktik på gymnasieskola som förvisso är intressant men kanske inte så inspirerande ändå.
Och så är det alltid allt på en gång hela maj alltid alltid så att man inte hinner andas in våren och hinner förstå att den är här innan den försvunnit och så blir det höst igen. Kommer att tänka på en lektion som hölls av en religionslärare under min praktik på gymnasieskolan. Hon föreläste om buddismen och fick den verkligen att framstå som något som innebär att man ska ha en otroligt pessimistisk inställning till livet och låta bli att försöka något över huvud taget eftersom ändå allt är bajs. Men det låter konstigt. Men alla tolkar allt på sina vis, och så följer man olika stämningar och färger som påverkar en och så flyter man bara med och så kan en och samma person tycka helt olika saker. En lära eller religion eller ideologi eller vad det kan vara, allt flyter ihop och ligger och ruvar och gror i tolkarens betraktarens öga liksom. Som en frö som kan bli vad som helst av. Hur som helst kom jag som vanligt alldeles från ämnet nu, ämnet som inte ens fanns från början, vilket är ett gott bevis på min totala koncentrationslöshet som dyker upp lagom till att det är tusen saker som borde göras och böcker som borde läsas. Det är drömmarnas fel. De ploppar bara upp just när det inte ska ploppa upp, och så hör jag inte vad folk säger och går in i lyktstolpar och sådant, och glömmer hur man ska bete sig.
Nåväl, nu ska jag baka en vegankokoskladdkaka till morgondagens Klimatkrock. Och längta efter vårt fina kalas i helgen, efter Uppsala Pride och så ska jag nog måla lite mer skyltar också, till Klimatkrocken alltså. Ojoj förvirringen är ganska total faktiskt. Regnbåge.
